Att behöva ha magont varje morgon man vaknar. Att behöva känna att man inte är värd att leva. Att behöva känna rädsla för sina medmänniskor. En sak jag tycker det tas upp alldeles för sällan i bloggar. De flesta bloggar visar mest upp bra saker med livet, glitter och glamour. En sak som borde tas mer på allvar av alla är mobbning. För denna nervärderande kränkning förekommer fortfarande i ett sådant land som Sverige, borde inte vi ha växt och utvecklas bort ifrån det. Att det fortfarande finns de människor som njuter av att få andra att brytas ner. Kan verkligen de personerna kallas för människor? Är inte vi individer med hjärta och medlidande?
En person som vaknar på morgonen och önskar att det fanns någon annan plats att befinna sig på, inte vill gå till skolan eller arbetet. Att dem har blivit så nedbrutna så att dem ställer sig själva den frågan som ingen ens ska behöva ställa ”har dem rätt? Är det mig det är fel på?”.
Vem ska man lägga skulden på för att detta sker. Är det föräldrarna till mobbaren? Som inte gett deras barn den kärlek den behöver så att den tar ut det på andra. Är det föräldrarna till den mobbade? Ifall dem inte märker att deras barn far illa på skolan. Är det vi runt omkring som inte märker något? Eller dem som märker något och inte vågar säga ifrån. Den man minst kan anklaga för detta är den utsatta, den oskyldiga människan som någon eller några lyckas att bryta ner. Kan inte de meningslösa människor använda deras energi på att få koll på sitt eget patetiska liv istället!? Hur många har inte fått sina liv förstörda på grund av detta?


Åt helvete med mobbare!