Kärlek

Har nu påbörjat dag 2 utan facebook. Dag 1 sabbades genom att jag inaktiverat kontot och kom på när jag satt på jobbet att receptet som mamma skickat via pappas facebook fanns där. Så vad annars kunde jag göra förutom att snabbt aktivera det kopiera receptet och fort ut därifrån. Så nu ska jag se hur länge jag klarar mig, har satt en vecka minst.

Förutom facebook så kände jag mig ovanligt kärleksfull denna morgon. Kan dels vara för att jag nästan sovit i 12 timmar och fått vila upp mig. I och med det så tänkte jag göra ett kärleksfullt inlägg och tacka alla människor jag haft runt omkring mig en längre tid. Jag menar hur ofta gör man det egentligen? Tänk att jag ändå har några som jag vet alltid har och känner på mig att dem alltid kommer ställa upp på mig vad jag än gör. Kanske vad jag än gör var lite överdrivet för det är inte som att jag kommer freaka ut efter detta inlägg och knarka halv ihjäl mig eller mörda någon så det kan ni vara lugn för. Men jag har i alla fall några personer:

Mamma och pappa, trots allt man bråkat med dem om under alla år så vet jag att dem alltid kommer finnas där när jag behöver dem. Även om det så är att pappa behöver hjälpa mig med bilen eller motorcykeln eller behöver ekonomisk rådgivning eller tips av mamma.

Lillebror, älskade lillebror som jag spenderade nästan all min lektid med när vi var små. Allt från lego till att bygga snömurar och låtsas kriga ute under vintern. Vi höll ihop när vi var små eftersom våran storasyster förut hade ett stort maktbegär, haha! Även om han fyllt 18, är mycket längre än mig så kommer han alltid vara lilla Denisé!

Syrran, min supersyster har minskat maktbegären med åren och ger inte en lika skräckinjagande blick som när hon spottat mig i ansiktet eller sparkade mig i magen när vi var små. Nu har vi bott tillsammans i vår trea i över ett år. Har väl haft sina upp och nedgångar och man har mer än ofta önskat sig en egen liten lägenhet, men hade inte det blivit tomt? Trots våra tjafs så hade jag inte velat delat lägenhet med någon annan då syrran är den som är mest lik mig än någon annan. Vi kan bråka och ändå vet jag att hon finns där. Hon är min syster och bästa vän.

Jijjigirl, hoppas jag stavade det rätt. Har varit min "bästis" sen vi var 9-10 år. Från då tills vi skildes åt efter studenten 2010 har vi varit ihoplimmade. Vi var sådana här som alltid var med varandra så när inte den andra fanns i närheten så blev folk nästan chockade. Har fått höra saker som "var är Jannie då!? ni är ju alltid med varandra". Vi har varit med om en del jag och hon. Från den onda kärringen på Norgebussen, det var förresten där vi "fann varandra", till vår tripp till Statoil i Luleå så där halvlulliga. Sen finns det så mycket mer!

Dentan, klart att han måste vara med här eftersom han varit en stor del av mitt liv. Han har ställt upp trots saker jag gjort och är en person som verkligen förstår mig och som jag kan lita på till 100%. Just nu litar jag på honom till 100% eftersom det är han som står bakom skivstången när jag lyfter. Så bäst du är med Dumbo!

Molly, älskade hund! Behöver inte säga något annat än att du är finast!

Jessica, någon gulligare, snällare, omtänksammare och charmigare person finns inte! Det är som dem viktigaste jag kan komma på just nu.

Kommer ju skämmas om jag glömt någon. Men kan rabbla upp två till namn som finns, Ellen och Madde!

Sa att det skulle bli fullt med kärlek i detta inlägg och om jag kommer på någon mer kommer jag gå in och redigera.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback